Svenska kyrkoarkiv
Död- & Begravningsböcker
 (Beteckning: F)
Bekräfta datum och dödsorsak
När ni har hittat en person noterad som död (i husförhörs-längden) bör man titta i dödboken för att
bekräfta döds- och begravningsdatum samt ev få fram dödsorsak. Böckerna förs årsvis.
Prästerna i 1800- och 1900-talets Sverige var inte medicinskt utbildade.
De flesta hade lärt den medicinska terminologi de behärskade från de
handböcker
som fanns tillgängliga. Detta innebär att de med all säkerhet upplevde
varierande problem att fastställa dödsorsakerna.
Några dödsorsaker som ni kan dyka på är: frossa, rödsot, inspärradt bråck,
hetsvulst,
rosen, kallbrand, slag, stickfluss, omväxlande feber, röt- och fläckfeber,
brådöd
dragsjuka, skörbjugg, spetälska, kikhosta, strypsjuka, magtorsk, gulsot,
diarrheer, barnemord, mördade, af hunger och tjenlig spis, omkomne under Isen,
maskar,
mässling, vattenskräck af rasande djurs bett, vatten-kräfta eller likmask
etc.
I död- & begravningsboken finns uppgift om:
- datum för avliden (månad + dag)
- kön
- personens namn och yrke
-
personens make/maka el. föräldrar om det är ett avlidet barn
- personens födelsedatum el. ålder vid dödsfallet (år, månad, dag)
- ogift/gift
-
dödsorsak
- dödsort (om annan än hemort)
- begravningsdatum
- övriga anteckningar
Böckerna kan se olika ut i olika församlingar
Då varje församling hade sina egna kyrkoböcker kan landets olika arkivhandlingar se olika ut. Men de flesta böcker innehåller samma uppgifter men kan vara inskrivna på olika sätt. Detta blir väldigt vanligt ju längre bak i tiden du kommer i din forskning. |
|
